Blacko

Tänker på allt jag upplev allt som finns i mitt minne satt och kolla på mina profil bilder på fb 20 Augusti 2009. Det var då det hela gick åt helvete det var då jag verkligen mådde pisshelvete. Med handen på hjärtat jag var suicidal men sa aldrig det. Trodde jag verkligen skulle hamna på psyket om det uppdagades. Kanske skulle jag fått annan behandling om jag sa nåt. Vem vet?! I dags läget spelar det ingen roll för dom känslorna och tankarna finns inte kvar i mitt huvud vilket är bra. Men jag hade en plan hur jag skulle göra. Som då kändes skönt att alltid ha med sig, men jag ska ju ändå. Så jag skiter o det här. Den sjuka hjärnan hade talat. När jag pratar om hur sjuk jag var så förstår människor plötsligt hur allvarligt det var och har svårt att förstå att det verkligen var så illa. Det var ingen liten nedtramp som skulle gå över om man tog sig i kragen, som vissa verkar tro. Dom som verkligen känner mig vet sanningen.

Men som sagt fick en liten flash back. Av denna bilden, hon är den mest olyckligaste, sorgsna personen som går i ett par skor och hon finns inte mer! Hon dog.



Så denna maddafakkern kunde få leva! Sug på den du!! Haha!!